Helgen har varit okej, helt okej! :)
Mest okej var gårdagen, speciellt kvällen då jag, vanessa och gnu var på bio
och såg Twilight! Säger bara, se filmen..
Egentligen hade den ingen speciell handling, ungefär en helt vanlig story,
men det var känslan i filmen som var det bästa.
Det där lät otroligt töntigt, men det är SANNINGEN.
Kände hur jag satt med tårar på slutet och försökte gömma mig i halsduken, haha.

Efter bion så for var och en hem till sig, förutom jag som blev stående i stan
ca 30 minuter extra eftersom att bussen var sjukt försenad.
Där stod jag med sommarjacka, strumpisar och allt som man inte borde ha på sig
då det är -13°. Till slut så kom bussen, jag blev först att stiga på och jag kände hur det
började sticka i benen och fötterna då värmen trängde sig på mina förfrusna kroppsdelar.


Idag vaknade jag vid 12 snåret, ville inte gå upp, hatar söndagar.
Det är en såndär dag då man verkligen kan börja gråta när som helst.
Som ungefär vilken annan dag som helst, nu mera....

Säg att jag är bra,

att det syns att jag gör allt

allt jag kan,

att jag kämpar.

Säg att jag inte ska bry mig om

sura miner,

för de vet inte

hur jag sliter genom dagen.
Snälla, förstå mig.