Idag har jag haft en liten saknad efter Luleå.

Och efter familjen. Herregud, jag älskar er så innerligt mycket. Ni är de bästa jag har.

 

Det är rätt komiskt hur man ofta längtar bort efter något nytt och spännande, men sedan inser

hur mycket man ibland kan sakna just de saker som man upplevde som "hemska" med hemstaden.

Jag kan sakna att veta hur allting fungerar, att veta vart allt är, hur allt fungerar - sånt som jag förut störde mig på.

Fast det är nog mest under dagar likt denna, då man är lite förvirrad.

Såna här dagar suger lite energi. Men såna dagar måste man ha ibland för att uppskatta allt det jag har, här och nu.

 

 Nu ska jag och min trötta kropp gå och lägga sig.
God natt världen.