I'm a fuckin' ballerina.

 

I didn't feel the fairytale feeling, no. Am I a stupid girl for even dreaming that I could?

 

Never trust a sailor.

 
Onsdag. 22:30. Trött och tröttare.
 
Har stått på hela dagen, hjälpt mamma och pappa med en massa grejer och nu vill jag mest
bara sova, vilket jag också ska göra. Men som vanligt fastnar jag på tumblr, pinterest, weheartit och
lyssnar på fin musik. Det tillhör liksom min kvällsrutin. Just nu lyssnas på "Dead hearts" och söker
på hashtags #brownhair. Ska äntligen ta och göra något av mitt hår, mitt numera långa, långa, långa hår.
Ska till frissan nästa vecka, första gången på 1 år och 4 månader. Haha. Det behövs, om man säger så.
 
 
Nu har jag även börjat komma tillrätta här i Luleå. Har liksom insett att det är här jag ska vara nu.
Har gått med en känsla av att jag ska tillbaka till Östersund, men nej, det är ett avslutat kapitel.
Men jag skulle ljuga ifall jag sa att det inte känns lite konstigt. Idag frågade mamma om jag saknar
något med Östersund, första tanken var "Nej, inget." men det slog mig snabbt att jag saknar min kreativitet.
Har exempelvis inte ens lyft min kamera sedan jag kom hem, och det är ytterst ovanligt.
Måste få inspiration. Nu.
 
 
Well well, måste masa mig ner i sängen nu. Ska upp tidigt imorgon och möta Stina i stan
och äntligen ta tag i sånadär små ångestmoment. Fint att man får lite pushning :)
 
God natt ♥
 
 

It's the in between that drives us mad.

 
 
Alå' alå'! Håller på att packa upp mina resväskor, sisådär 3-4 veckor efter hemkomst... Men det känns som
att sånt måste få ligga ett tag ibland, eller nåt. Så jag fixar och donar i min walk-in, som senaste veckorna
sett ut mer som ett lager/sopstation, men nu ska det bli fint.
 
Igår mötte jag upp jenny och vanessa, åt sushi och gick sen till Friends för lite vin och skitsnack.
Följde sen med till vanessa, tog oss lite "styrkevatten" och gick ut på deras takterrass och spanade
på Färjan. Bara soft. Bara skönt. Bara vara. Tog sen luleås bullrigaste buss hem till sunderbyn.
 
Och juste, igår fick jag äntligen min efterlängtade CeraWand 19-32, så nu kan jag äntligen ha fint hår!
Att försöka locka håret med en plattång när håret typ går ner till röva är en smärre omöjlighet.
Träningsvärk deluxe i armarna efteråt vill jag lova. Men nu ni, nu ska det lockas! (Värd nyhet osv osv osv)
 
Nu ska jag fortsätta med mina små bestyr.
Latero!
 
 

After all, how can you run from what's inside you?

 
 
 

RSS 2.0