Grief is like the ocean. It's deep and dark and bigger than all of us.



Det regnar ute, blåser nå jävulskt och det ger mig en peeerfekt anledning till att bara mysa till massa filmer idag.
Har börjat kolla på Enough för 45454 gången, men den är lika bra fortfarande. Kanske för att det är 45454 år mellan
gångerna man ser filmen också.

Ska leta fram nå mellis nu, hör att magen knorrar till lite. Förresten så älskar jag ordet "mellis".
Dels för att det låter jävligt gott och för att det är sån nostalgi. Det bästa melliset jag käkat var nog det
som jag och erica brukade äta då vi var sisådär 9 år och just kommit hem från skolan - vaniljyoghurt + sura winegum.


Hur som haver.
Ha en fin dag vänner, fänz.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0