And what's worse? Feeling like you don't miss me at all.



Vet inte varför, men ALLTID dagen innan jag ska göra något stort och viktigt så är jag sjukt... känslosam?
Har blivit ledsen för minsta lilla idag. Som idag i skolan, ville börja gråta på riktigt då min favoritpenna gick sönder.
Haha. Fett töntigt. Men så var det iallafall. Kan inte räkna på mina fingrar hur många gånger jag
suttit och nypt mig själv i armen bara för att tänka på något annat.
Vet inte om det är pga. lättnad eller ångest. Att jag inte kan påverka saker och ting nå mer nu, att det bara
är att gilla läget, göra mitt bästa och se vars det tar mig.

Och det är väl just det jag hatar: att inte veta, att inte ha kontroll.


Ikväll ska jag fan be till högre makter. Kändes fint att ha med en svordom i den meningen också. Bra början.

God natt vänner, fänz.

/Johanna med de elefanttunga kraven på sig själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0